Stickat

Har suttit och stickat nu ett par dagar...


Ja, inte tröjan då...


Utan ett par strumpor.


Det är faktiskt första gången jag stickar ett par strumpor. Några gånger har jag gett mig på det, men det har alltid bara blivit en strumpa. Men nu tänkte jag att jag faktiskt skulle göra två och den andra strumpan var inte så jobbig att göra som jag hade föreställt mig.

Jag har aldrig varit något fan av att göra två likadana saker. Jag vill hitta på nytt nytt nytt, men den andra strumpan blir ju ett plagiat av den första. Men nu har jag två likadana i allafall.

Det tråkiga var bara att första kvällen jag skulle ha dem på mig fastnade jag i en skruvskalle som stod upp ur en golvlist och slet upp ett stort håll i socken... Så det första jag fick göra med mina nya fina strumpor var att laga dem, men nu är allt bra igen.

Stickade tofflor

En vän till mig fick en liten pojke strax innan nyårshelgen så jag passade på att prova ett stickmönster på ett par bebistofflor som jag haft liggandes ett tag. Väldigt lättstickade var de med bara rätstickning och på två stickor.

Tofflorna blir min födelsepresent till honom, får se om det blir något mer också, lutar åt det. Det gick ju så fort att sticka dessa godingar.

   

Åremössa

Idag har jag stickat den klassiska åremössan. Den blev riktigt bra, varm och go.  



Här finns en beskrivning på hur man stickar mössan.

Stickade vantar

Julklapp nr två som tillverkades detta år blev en vante, precis som den jag stickade förra julen. Men denna gång stickade jag inte efter diagram utan det blev ränder istället. Aningen lättare och mycket bättre.

Min sambo fick dem, men tyvärr hann jag bara göra en, så nästa vante kanske han får i julklapp nästa år.



Stickad halsduk

Istället för att sy något på kvällarna denna vecka så har jag stickat. Det blev enklast möjliga, en slättickad halsduk. Det är dock en magisk halsduk, för den blir mer än dubbelt så lång som man har stickat.

Om man vill göra en magisk halsduk så stickar man den hälften så kort som man vill ha den (det är bra om man lessnar på att sticka). När man sedan ska avmaska så släpper man varannan maska och drar ut dem. Samtidigt som man drar ut maskorna blir halsduken längre och längre och längre. Viktigt är att lägg upp udda antal maskor när man börjar sticka så att det går jämt upp när man ska släppa maskorna.

Jag stickade också min halsduk på rundsticka. När man släpper varannan maska blir halsduken glesare, är halsduken rundstickad blir den ändå varm och mysig eftersom den blir dubbelt så tjock.


Innan avmaskning och släppning av varannan maska var halsduken 60cm.
 

Rundstickad, enklast om man inte vill krångla med aviga och räta maskor.


En färdig halsduk som blev 150cm!

MoDo Hockey vanten

Jag bestämde ju att min vante inte skulle bli en julklapp för att den blev så ful. Så jag visade den igår kväll för min sambo, han skulle ju egentligen ha fått den på julafton. Han tyckte att den var skitsnygg, började med djupaste basröst sjunga på en hejaramsa till MoDo och sprang runt i lägenheten med vanten. (Måste även tillägga i försvar för min sambo att han precis hade kommit hem från en företagsfest, var lite på lyset och inte visste att MoDo hade förlorat kvällens derby mot Skellefteå...) Ja ja, jag tog det i alla fall inte som en komplimang och hur mycket han än bönar och ber så vägrar jag göra en till.

Funderar dock på att sticka två helröda vantar, med en vit rand på mitten och brodera texten efteråt. Det skulle väl kunna fungera?? Får bli en nyårspresent i så fall.

image51

Ett monster

Har nu bestämt mig för att mitt julprojekt inte ska bli någon julklapp. Det ska istället bli ett sånt projekt som hamnar långt in i garderoben och som aldrig kommer till användning. Det blev alltså fult, ett monster.

Jag skulle då göra ett par vantar till min kära sambo som är ett stort fan utav MoDo Hockey. Ja men varför då inte sticka ett par vantar med deras logga tänkte ju jag då. Det blir ju en perfekt julklapp. Så jag satte mig ner och ritade ett diagram på det mönster jag skulle sticka. Det blev ungefär så här: 

image50

Att göra ett sådant diagram att sticka efter blev ungefär som att sy korsstygn. Jag tyckte att det var jätteroligt att följa ett sådant diagram istället för att bara slätsticka med en färg. Nu blev det lite variation och man såg hela tiden fram emot hur de skulle se ut när mönstret blev klart.

När jag hade kommit en bit på väg så såg det inte så pjokigt ut. Och det kändes spännande att se hur slutreslutatet skulle bli. Men ack, inte var det något att se fram emot inser jag nu....

image47

Ju mer utav mönstret som visade sig ju fulare, ojämnare och sneare blev det. Ungefär i detta läge var jag på väg att ge upp. Jag ville bara riva upp allt och börja om igen, utan mönster då såklart...... Men sen tog jag tag i mig själv och tänkte: - Varför ge upp när jag kommet över hälften??? Det kan bli finare....

image48

Så här bled det då tillslut.
På en skala mellan ett och tio???
-En svag tvåa....

image49

RSS 2.0